PROCESSEN

Vers 5

Kristina tog över och började genast att försöka formulera en teori om motståndets väsen. Förstummad erfor hon hur tanken hindrades av ett flöde av minnen från en annan tillvaro.
Formlerna studsade mot tystnadens hinna likt kastade stenar mot spegelblankt vatten.
som om jag var utsatt för ett medvetet sabotage, var hans enda kommentar efter två timmars koncentrerat arbete.

PROCESSEN

VERS 4

Bengt försökte gång på gång bryta igenom det tysta bruset genom nya kombinationer av Nanosökaren. Försöken var dock fruktlösa, eftersom Processen oupphörligt skiftade position och konsistens. Det kändes som om jag var utsatt för ett medvetet sabotage, var hans enda kommentar, efter två timmars koncentrerat arbete.

PROCESSEN

Vers 3

En och en bevittnade vi våra instruments kryptiska utsagor. Först Kristian,
vars vetenskapliga sinne blockerades av myriader impulser. Kraftkällans intensitet reflekterades i ljuset från hans ögon, som tycktes bländas, lika mycket av
synen som av en inre frid, oförmögen för oss andra att fatta.

PROCESSEN

VERS 2

Lika plötsligt bröts förbindelsen mellan processen och våra instrument. Erik vår datorspecialist kunde inte tolka de nya signalerna. Vårt studieobjekt såg vi endast som en vit silhuett mot en mörk, rörlig massa, som oupphörligt ändrade färg och sammansättning. Vår Nya Integrerade Nanosökare, som endast får användas vid nödsituationer, visade hur informationen studsade som tomma ekon i organismens inre.

PROCESSEN

VERS 1

Först efter femte försöket kom förändringen. Av en slump observerade våra instrument en växande skugga i organismens inre. Likt en skälvning över stilla vatten genomfors våra hjärnor i ett samtidigt minne. Processen hade satts igång och vi insåg för sent att den inte gick att hejda. Himlen hade redan ändrat form, men vi var ännu inte på det klara med om det var inom oss själva som förändringen ägde rum.